kristian gidlund

Har som så många andra följt hans blogg. Konstig känsla. Hade absolut ingen relation till honom, förutom jag som 15-åring som slaviskt följde Kristian och hans bandkamrater på spelningar och skivsigneringar, så kramar har man ju fått gott av. Lyssnade på Sugarplum på vägen till jobbet imorse, som en liten hyllning kanske? Vila i frid, mitt 15-åriga hjärta gråter.